Coronakoll i Region stockholm

Läs mer

Stäng meddelande
Coronakoll i Region stockholm

Läs mer

Stäng meddelande

Posttraumatiskt stressyndrom - PTSD - Utredning

Det kan finnas flera skäl till att personer med PTSD inte spontant berättar om erfarenhet av potentiellt traumatiska händelser, eller i vissa fall aktivt undviker att berätta om sådana. Det kan bero på att personen inte själv sätter sitt mående i samband med tidigare händelser, eller att rädsla, skam, skuld och tabun gör det svårt att berätta.

Det kan vara fallet tex när:

  • En person utsatts för sexuellt våld eller övergrepp
  • Potentiellt traumatiska händelser erfarits inom ramen för en kärleksrelation
  • En person själv deltagit i kriminella sammanhang eller själv utsatt andra för våld/kränkningar

Faktorer som ålder, kulturell bakgrund och utbildningsnivå kan påverka hur en viss individ uttrycker sina symtom. Vårdens mottagande och bemötande är av stor vikt då det kan vara svårt att berätta om erfarenheter av potentiellt traumatiska händelser. Individen som söker vård bör under alla omständigheter bemötas på ett lyhört, respektfullt och icke värderande sätt. Observera att patienter som för närvarande inte kan eller vill genomföra en traumafokuserad behandling ändå ska erbjudas behandling och stöd anpassat till sina förutsättningar samt få förnyade erbjudanden om aktiv och verksam behandling.

Barn, ungdomar och vuxna med psykisk ohälsa som söker vård bör tillfrågas om erfarenheter av potentiellt traumatiska händelser. Socialstyrelsen rekommenderar att alla kvinnor som uppsöker mödrahälsovård eller psykiatrisk vård frågas om erfarenhet av våld och att i alla ärenden inom barn- och ungdomspsykiatrin ta upp frågan om våld (62,63).

Frågor som kan ställas:

  • Har Du varit med om någon viktig/skrämmande händelse som fortfarande stör dig/påverkar ditt liv?
  • Har det hänt att du känt dig påverkad eller upprörd i situationer som påmint dig om händelsen?

Det kan vara av värde att klargöra vad patienten:

  • Minns hände
  • Tror hände
  • Är rädd har hänt

Vissa typer av kontexter för potentiellt traumatiska händelser kan försvåra diagnostisering, behandling och svårighetsgrad av PTSD. Till exempel då individen befinner sig i slutna sammanhang som sekter, terrorgrupper eller sammanhang där sexhandel sker. En mer omfattande vård- och stödinsats kan i sådana fall om möjligt ges inom ramen för en specialiserad verksamhet med särskild kunskap om det aktuella området. Vid behov kan samarbete med socialtjänst inledas för att hantera den svåra kontexten/levnadsbetingelsen.

En basutredning ska genomföras för varje ny patient i specialistpsykiatrin. Basutredningen behöver inte göras på nytt om en tidigare basutredning bedöms vara aktuell. Basutredning utgör från och med 2013 en vedertagen standard som utgångspunkt då behandling ska initieras. Patientskattad EQ-5D och behandlarskattad CGI-S utgör en global standard för mätning av behandlingsutfall. Därutöver kan andra mått användas som rekommenderas i tillämpligt vårdprogram eller i individuell vårdplanering.

En basutredning innefattar:

  • Anamnes
    • Psykisk och somatisk status
    • Självskattningsskalor
      • ASRS-screening
      • AUDIT-C
      • EQ-5D
      • PHQ-9
    • Bedömarskattning
      • CGI-S
    • Strukturerad diagnostisk intervju
      • MINI
      • SCID-1

Efter basutredningen sker en fördjupad bedömning av den information som har framkommit. Detta innefattar en fördjupad genomgång av de diagnostiska kriterierna för PTSD enligt DSM-5 (1).

I den utökade utredningen ingår både psykiatriska och somatiska differentialdiagnostiska överväganden.

Det finns skattningsformulär som kan användas för att bedöma förekomst av potentiellt traumatiska händelser och för att kartlägga PTSD-symtom Life event Checklist (LEC-5),The Clinician-Administered PTSD Scale (CAPS-5) (64,65). Men grunden är att diagnosen ställs utifrån kritierierna i DSM-5.

När väl diagnosen PTSD är ställd ska PCL-5-inledande frågor fyllas i av patienten. Därefter ska den syndromspecifika självskattningsskalan PCL-5-symtomskattning fyllas i. Båda dessa finns i webbformulär. PCL-5 ska sedan upprepas regelbundet för att följa behandlingsutfall.

Screening

Vid sedvanlig initial bedömning (motsvarande basutredning inom vuxenpsykiatri), då en bred barnpsykiatrisk screening genomförs, bör man komplettera med skattningsformuläret Traumahändelser mini för att screena för potentiellt traumatiska händelser.

Vid rapporterad potentiellt traumatisk händelse bör en fördjupad bedömning av den information som har framkommit ske. Sådan bedömning innefattar en genomgång av kriterierna enligt DSM-5 och för diagnosen väsentliga områden som:

  • Familjeförhållanden
  • Skolsituation
  • Kamratrelationer
  • Hereditet
  • Typ av och antal potentiellt traumatiska händelser
  • Ålder vid symtomdebut
  • Social situation (utvidgat nätverk, stöd till familjen)
  • Utvecklingsrelaterade svårigheter
  • Substansbruk/substansbrukssyndrom
  • Komorbiditet
  • Somatiska besvär
  • Nedstämdhet och suicidrisk
  • Sömn

Skattningskalor

Skattningsskalor som kan användas som stöd i diagnostiken, t ex:

  • Från 3-11 år. Trauma Symptom Checklist for Young Children (TSCYC) (66)
    • Föräldraformulär för bedömning av traumarelaterade symtom hos barn.
    • Behörighet: Leg psykolog
  • Från 8 år. Children Revised Impact Scale (CRIES) (67)
    • Screeningformulär avsett att mäta effekterna av krig, katastrofer och trauma på barn
    • Behörighet: Ingen formell behörighet
  • Från 7-18 år. Lifetime Incidence of Traumatic Events (LITE) (68)
    • Instrument för att fånga ett barns utsatthet för olika traumatiska livshändelser samt påverkan av respektive händelse
    • Behörighet: ingen formell behörighet
  • Från 10-17 år. Trauma Symptom Checklist for Children (TSCC) (69)
    • Självskattningsformulär avsett att mäta posttraumatisk stress och relaterade psykiska symtom hos barn och ungdomar som utsatts för traumatiska händelser
    • Behörighet: Leg psykolog
  • Från 13-18 år. Linköping Youth Lifetime Event Scale (LYLES) (70)
    • Självskattning och föräldrar
    • Screening av ungdomars erfarenheter av svåra händelser. Hittas på Barnafrid.se utan kostnad
    • Behörighet: ingen formell behörighet

Vissa av dessa skattningskalor finns att hämta här på fbank formulärsammanställninglänk till annan webbplats

Vid behov kan även dessa skattningsskalor användas:

  • Semistrukturerad diagnostisk intervju enligt DSM-IV:s kriterier för dissociativa syndrom (SCID-D) (71)
    • Från 11 år
    • Behörighet: testutbildning och klinisk erfarenhet
  • Bedömning av riskbeteenden, 20 beteendefrågor
    • För tonåringar
    • Behörighet: ingen formell behörighet
  • Alcohol Use Disorder Identification Test (AUDIT) (72)
    • Från 17 år. Screening av alkoholbruk
    • Behörighet: kliniskt verksamma personer med kunskap om alkoholberoende
  • Drug Use Disorder Identification Test (DUDIT) [73].
    • Från 17 år. Screening av substansbruk
    • Behörighet: kliniskt verksamma personer med kunskap om droger

Vissa av dessa skattningskalor finns att hämta här på fbank formulärsammanställninglänk till annan webbplats

Under bedömningen av symtom och behandlingsbehov bör man göra en bedömning av barnets omsorgskontext.

För att barn ska kunna besvara frågor kring potentiellt traumatiska händelser bör man i möjligaste mån träffa barn och föräldrar separat en del av besökstiden. Om det finns misstanke om att en förälder är förövare bör denne förälder inte närvara vid intervjun.

Barn och ungdomar reagerar olika på potentiellt traumatiska händelser och kan då ha lidande och funktionsnedsättning trots att de inte fullständigt uppfyller kriterier inom diagnoserna akut stressyndrom, PTSD eller dissociativa symtom. Yngre barn har ofta mer svårbedömda symtom. Det kan försvåra differentialdiagnostisk bedömning då samsjukligheten ofta är stor. Det är hög grad av överlappande symtom med andra diagnoser.

Länk till Barnafrids kunskapsöversiktlänk till annan webbplats (74)

Publicerad: 2019/05/20 Senast uppdaterad: 2019/05/20