Coronakoll i Region stockholm

Läs mer

Stäng meddelande
Coronakoll i Region stockholm

Läs mer

Stäng meddelande

Suicidnära patienter - Symtom och kriterier

Att möta människor som har tankar på att ta sitt liv är en viktig uppgift. Det är samtidigt psykologiskt krävande eftersom patienten kan vara ångestfylld, aggressiv, förtvivlad eller uppgiven på ett sätt som berör oss starkt (1). Det är svårt att förutse suicidhandlingar.

Suicidavsikt varierar över tid och påverkas av faktorer som vården ofta saknar inflytande över. Tankar på och planering för suicid kan ha funnits länge, men själva suicidhandlingen är ofta impulsstyrd. Det gör att också en välgjord och omfattande bedömning av suicidrisk kan slå fel.

Trots det finns god evidens för att en noggrann suicidriskbedömning som tar hänsyn till både symtom, psykologiska faktorer och livssituation ökar möjligheten att upptäcka om en patient är suicidnära.

Suicidrisken ska alltid beaktas och dokumenteras vid misstanke om eller konstaterad beroendeproblematik, depression eller annan psykisk sjukdom. Suicidrisk bör även undersökas vid svåra personliga problem och livshändelser. Suicidriskbedömningen ska upprepas om det finns underliggande riskfaktorer som tidigare suicidförsök och psykisk sjukdom, eftersom den akuta risken kan förändras snabbt.

Suicidrisken ökar inte av frågor om suicidtankar (2). Följande frågor kan ingå i en suicidriskbedömning:

  1. Har du tänkt att det skulle vara bättre om du var död?
  2. Har du tänkt att du skulle skada dig på något sätt?
  3. Har du övervägt att ta ditt liv?
  4. Har du funderat på hur du skulle gå till väga för att ta ditt liv?
  5. Har du gjort aktiva förberedelser för att ta ditt liv?
  6. Har du någon gång gjort ett självmordsförsök? Hur gjorde du då?

Bemötande

Att samtala med en patient om suicidrisk är en professionell intervention. Det är ovanligt att suicidnära patienter berättar spontant om sina tankar på döden. Det finns flera skäl till det; vissa skäms över att inte orka med sitt liv eller över att vara drabbade av psykisk sjukdom, andra saknar förmåga eller vilja att formulera sina tankar i ord. En viktig åtgärd i vården av suicidnära patienter är därför att skapa ett samtalsklimat som gör det lättare att prata om suicidtankar. Genom att fråga om suicidavsikt på ett sätt som signalerar engagemang och intresse kan man ofta åstadkomma ett sådant klimat.

Bemötandet av en suicidnära patient bör präglas av medkänsla, omsorg och respekt. Man bör undvika att argumentera och ifrågasätta i en akut situation, det är ofta bättre att lyssna utan att döma och att avvakta med förslag på åtgärder. Det kan finnas en risk att den som blir mottagare av suicidal kommunikation alltför snabbt börjar planera för det fortsatta omhändertagandet, där överlämnande till annan instans eller behandlare ofta ingår. Patienten kan då uppleva samtalet som ytligt och avstå från att lämna viktig information. Genom att koncentrera sig på det som patienten berättar ökar chansen att patienten upplever det första mötet med vården som positivt och det kan påverka viljan att acceptera fortsatt vård och behandling.

Att beakta:

Patienter med depression
En patient som behandlas för depression ska följas med upprepade suicidriskbedömningar, eftersom depressiva symtom kan fördjupas i början av behandlingen eller senare under pågående behandling. Vid behandling med antidepressiva läkemedel ska risken för biverkningar som kan förstärka suicidrisken, exempelvis ångestförstärkning och sömnsvårigheter, beaktas. Patienten ska informeras om dessa och uppmanas att omedelbart ta kontakt med vården vid förstärkt självmordsbenägenhet.

Vid hög eller svårbedömd suicidrisk ska psykiatrisk specialistläkare i psykiatri kontaktas för samråd eller akut bedömning. Om risken för suicid bedöms vara överhängande bör patienten remitteras till psykiatrisk klinik med särskilda försiktighetsåtgärder som att personal eller närstående följer med under transporten. Mottagande enhet ska uppmärksammas på att suicidrisken bedömts vara hög.

Vård enligt LPT kan vara indicerad om suicidrisken bedöms som hög och patienten är negativ till psykiatrisk kontakt. Det är vanligt att jourläkare från psykiatrin är den som tar ställning till vårdform, men vårdintyg kan också utfärdas av legitimerad läkare inom somatisk vård. Den läkare som utfärdat vårdintyget ska se till att såväl patient som vårdintyg snarast kommer till en psykiatrisk vårdinrättning, där kvarhållningsbeslut och intagningsbeslut kan fattas.

F00-F99 Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar

F00-F09 Organiska, inklusive symtomatiska, psykiska störningar

F10-F19 Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av psykoaktiva substanser

F20-F29 Schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningssyndrom

F30-F39 Förstämningssyndrom

F40-F48 Neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom

F50-F59 Beteendestörningar förenade med fysiologiska rubbningar och fysiska faktorer

F60-F69 Personlighetsstörningar och beteendestörningar hos vuxna

F90-F98 Beteendestörningar och emotionella störningar med debut vanligen under barndom och ungdomstid

F99-F99 Ospecificerad psykisk störning

X60-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling

Z03.2 Observation för misstänkta psykiska sjukdomar och beteendestörningar

Z91.5 Självdestruktivitet i den egna sjukhistorien

Åtgärdskoder

AU011 Skattning av psykiska symptom

AU118 Strukturerad suicidriskbedömning

Strukturerad bedömning av risken för att patienten ska utföra självmordshandling. I åtgärden ingår systematisk inhämtning av relevanta anamnestiska data, bedömning av psykiskt status och en värdering av risken för självmordshandling med beaktande av anamnesuppgifter, statusfynd samt kända risk- och skyddsfaktorer gjord värdering av risken för självmordshandling. I åtgärden ingår även dokumentation av bedömarens värdering av risken och vad den är baserad på.

Anvisning: För att koden ska användas ska en klinisk intervju med omsorgsfull värdering av suicidal intention, tidigare suicidalt beteende och aktuell sjukdomsbild ha genomförts.Värderingen av suicidrisk ska vara strukturerat dokumenterad, t.ex. med hjälp av termerna ”låg, medelhög eller hög risk” eller ”ingen risk, viss risk, hög risk eller mycket hög risk” och vara lätt att hitta i journalen, t.ex. genom att den står under ett specifikt sökord eller motsvarande.

Publicerad: 2012/01/23 Senast uppdaterad: 2015/12/22